När jag var liten var jag en sådan flicka som var sjukt busig och jag lekte
nästan bara med killarna. Jag har gjort illa mig lite överallt och så har jag
lite ärr här och var. Ganska idiotiska saker dessutom, typ som att klättra på
matvagnen så den välte och så slog jag huvudet i godishyllan. Det var
väldigt nära ögat. Sedan sådanna saker som att hoppa i sägen och slå
huvudet i en hylla ovanför. Massvis med sådanna saker. En riktig olycksfågel.
Men samtidigt var jag en lite söt och snäll flicka ibland. Jag gick nämligen
upp extra tidigt på skolavslutningsdagarna. Jag trippade ut då daggen
fortfarande låg i gräset och det var lite småkyligt. Jag gick mot våran lilla
skogsdunge som ligger alldeles bredvid vårat hus. I en liten glänta satte
jag mig och plockade blommor. Massvis. Det finns massa sorter att välja på.
Oftast valde jag blåklint, liljekonvaljer eller någon annat fint som blommade.
Krafsade med mig lite grässtrån samtidigt,  så tog jag buketten, satte mig på
baksidan och lekte florist. Satte ihop fina buketter (tyckte jag då åtminstone)
och fixade och trixade. Sedan tog jag med mig buketten till skolan och gav till
fröken. Jag älskade att få beröm och kramar av dom. Nästan varje år på
lågstadiet. Det var så fint. Men det var länge sedan nu. suck.
/e