Okej, lite överreaktion ba på förra inlägget.. ehehe


Tänkte att jag äntligen skulle ta chansen och åka ut till brädviken och ligga på stranden eftersom det skulle bli fint just idag. Kanske sista dagen tänkte jag liksom. Men när jag vaknade i morse var det inte alls bra.. Blev lite ledsen sådär när jag insåg det då jag bara har legat på stranden nu sammanlagt 2 gånger den här sommaren. Ingen här hemma. Tidigare år har det varit näst intill varje dag då det har varit bra weather. Passade på att övingsköra lite med pappa istället så vi åkte till Köpis och köpte ett usb, haha fun. Dock sprack det upp och blev jävligt(!) varmt och soligt istället. Så vi kastade oss in i bilen igen och jag körde hem så fort som jag tilläts, svirade om till bikinin och åkte utåt mot Bönan och Brädviken. Blöta av svett och super bad&sol-sugna med pannkakor till lunch i kylväskan fick vi skåda en fasansfull syn när vi började närma oss. Dimma. Tjocka. Man såg inte kanten på viken ens. Allt var vitt. Lite läskigt faktiskt. Blev då väldigt besviken, men jag inbillade oss att det snart skulle försvinna, att vi skulle få den där sista strand-dagen. Visst, det var fortfarande varmt men ingen sol och inge mysigt alls. Det låg bara några få stackare på playan. Så vi lade oss ner och käkade lite, läste aftonbladet och klick och väntade. Efter två timmar gav vi upp när vi börjat frysa. På exakt samma ställe som dimman hade börjat tog den nu slut när vi åkte hemåt och hemma och över allt annars var det fortfarande sol och väldigt varmt. Så typiskt. Så nu har jag ändå 3 dagar på stranden, dock var det bara sol på en dom dagarna. Lyckat. Badade tillslut hemma i ån isället, som alla andra dagar..

Duschade sen iallafall och svirade om igen till lite finare, åt sushi och cykla iväg mot stan i sista (jag lovar) sommarvärmen. Mötte upp mina bästa brudar och satte oss på Brända (Brända Bocken for you guys who don't know a shit about Gävle) och mös lite.

Tja, min dag.